Varför hållbarhet inte längre är valfritt
Det räcker inte att köpa in laddstolpar och kalla det grönt. Inte längre. När offentliga aktörer och privata fastighetsägare upphandlar elbilsladdning ställs det idag krav som går långt bortom själva laddeffekten. Vi pratar livscykelanalyser, cirkulära materialval och krav på förnybar energi genom hela kedjan.
Och ärligt talat? Det är på tiden.
Elbilsladdning har blivit en av de snabbast växande infrastruktursatsningarna i Sverige. Men fler laddpunkter betyder också fler upphandlingar – och varje upphandling är ett tillfälle att faktiskt göra skillnad. Eller att missa chansen helt.
Vad innebär hållbarhetskrav i praktiken
Låt oss vara konkreta. När en kommun eller ett bostadsbolag ska upphandla elbilsladdning kan hållbarhetskraven delas in i några tydliga områden.
Först: energikällan. Kommer elen från förnybar produktion? Kan leverantören garantera ursprungsmärkt el, eller är det bara en fin formulering i offerten? Det finns en enorm skillnad mellan att ladda med vindkraft och att ladda med europeisk residualmix. Den skillnaden syns i klimatavtrycket.
Sen har vi hårdvaran. Vilka material används i laddstolparna? Hur ser tillverkningskedjan ut? En laddstolpe som produceras i en fabrik driven av kolkraft i Asien och sedan skeppas till Göteborg – ja, den bär med sig ett bagage som sällan syns i produktbladet. Krav på EPD:er (Environmental Product Declarations) börjar dyka upp allt oftare. Bra så.
Och så det som många glömmer: slutet. Vad händer med utrustningen när den tjänat ut? Cirkulära krav på återvinningsbarhet och take-back-avtal är fortfarande ovanliga, men de upphandlare som ligger i framkant ställer dem redan.
Fallgroparna du vill undvika
Jag har sett det om och om igen. Upphandlingar där hållbarhetskriterierna står med som en punkt bland tjugo andra – vagt formulerade och utan viktning. ”Leverantören bör ha ett hållbarhetsarbete.” Vad betyder det ens?
Ingenting. Det betyder ingenting.
Om du verkligen vill att hållbarhet ska spela roll i din upphandling av elbilsladdning behöver kraven vara mätbara, verifierbara och viktas tillräckligt högt för att påverka tilldelningsbeslutet. Annars blir det greenwashing i offentlig regi, och det är ingen betjänt av.
En annan klassiker: att stirra sig blind på pris. Den billigaste lösningen idag kan bli den dyraste om fem år – både ekonomiskt och miljömässigt. Dålig kvalitet leder till fler servicebesök, kortare livslängd och mer elektronikavfall.
Så bygger du en upphandling med substans
Börja med att definiera vad hållbarhet faktiskt betyder för just er organisation. Är det klimatavtryck per laddcykel? Andel återvunnet material? Krav på schyssta arbetsvillkor i leverantörskedjan? Troligen en kombination.
Prata med marknaden innan ni skriver förfrågningsunderlaget. En RFI (Request for Information) kan ge ovärderlig insikt i vad leverantörerna faktiskt kan leverera. Det är ingen svaghet att fråga – det är professionellt.
Ställ krav på transparens. Be om dokumentation, certifieringar och konkreta siffror. Den leverantör som inte kan redovisa sitt klimatavtryck har sannolikt inte räknat på det. Och den som inte räknat på det tar det inte på allvar.
Men vet du vad? Det handlar inte bara om att ställa krav. Det handlar om att följa upp dem. En upphandling utan uppföljning är bara ett dokument i en pärm. Bygg in kontrollpunkter, kräv årlig rapportering och var beredd att agera om leverantören inte levererar det som lovats.
Elbilsladdning är framtiden. Men framtiden förtjänar bättre än hastverk och tomma löften.
Läs mer här: laddaccess.se